Skolinspektionen
Skolverket

Skolans utmaningar och möjligheter

PROGRAM • MATERIAL FRÅN ALLA FÖRELÄSNINGAR NOVEMBER 2015

Välkommen!

Det börjar med eleverna! Film

Elevorganisationerna Sveriges Elevråd – SVEA, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd ger elevernas röst om skolans utmaningar och möjligheter.

Julia Lindh, förbundsstyrelseledarmot Sveriges Elevråd - SVEA, Emil Gustavsson, ordförande Sveriges Elevkårer och Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevråd.

Visa material Dölj material

Se filmen - klicka här!

Elevorganisationerna Sveriges Elevråd – SVEA, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd ger elevernas röst om skolans utmaningar och möjligheter.

Från tillsyn till utveckling – stora möjligheter

Klicka här för att se youtubefilmen.

Skolverket och Skolinspektionen är avgörande delar i det statliga styrsystemet för skolan. Tillsammans diskuterar myndigheternas generaldirektörer hur tillsyn, stöd och utveckling kan samverka för en bättre skola. De lyfter skolans avgörande utmaningar och möjligheter de kommande åren.

Föreläsare: Anna Ekström, generaldirektör Skolverket, och Helén Ängmo, tf. generaldirektör Skolinspektionen. 

Hela vägen till eleverna - en styrkedja för kvalitet i skolan

Klicka här för att se youtubefilmen.

Skolans styrkedja måste hålla ihop hela vägen fram till eleverna. Skolinspektionen och Skolverket berättar om styrkedjans olika delar för att utveckla skolan och garantera kvalitet och resultat.

Föreläsare: Gabriella Bremberg, avdelningschef för analys- och statistikavdelningen Skolinspektionen,
och Kjell Hedwall, chef för utbildningsavdelningen Skolverket.

Visa material Dölj material

Hela vägen till eleverna - presentationen

Denna presentation är det material som visades på konferensen.

Läroplaner, ämnen och kurser

Undervisningen i skolan, förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och vuxenutbildningen styrs av bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. Det finns även allmänna råd som stöd för verksamheternas arbete att leva upp till bestämmelserna.

Statistik och utvärdering

I en skola som ska vara likvärdig är det viktigt att resurser fördelas så att elevernas behov tillgodoses. Men hur stor del av resurserna fördelas på detta sätt? Och vilka kriterier används vid resursfördelningen? Den här studien från 2012 beskriver hur skolhuvudmän och enskilda skolor anpassar resursfördelningen efter skolornas olika förutsättningar.

Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete

Allmänna råden om systematiskt kvalitetsarbete riktar sig till huvudmän, förskolechefer och rektorer. De gäller för samtliga skolformer och fritidshemmet. Syftet med råden är att ge vägledning till huvudmäns, förskole- och skolenheters systematiska kvalitetsarbete för en ökad måluppfyllelse.

Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen - för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan

De allmänna råden med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen gäller för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. De har tagits fram för att stödja lärare, rektorer och huvudmän i arbetet med hur de nya skolförfattningarna bör hanteras i den pedagogiska praktiken. Materialet behandlar de fem centrala områdena för en strukturerad undervisning: planering, genomförande, kunskapsbedömning och betygssättning, uppföljning och dokumentation.

Kvalitetsarbete i praktiken

Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan vi skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång.

Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete

Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivas både på huvudmannanivå och på förskole- och skolenhetsnivå. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. Huvudmannen ska, som ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen, även se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå.

Verktyg för självscanning

BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt i de nationella styrdokumenten.

Förutsättningar för verksamhetens genomförande

Förutsättningar som måste finnas för att utbildningen ska hålla den kvalitet som krävs finns i styrdokumenten. Syftet är att barn och elever ska kunna lära och utvecklas i enlighet med de nationella målen.

Forskning för skolan

Skolverket bevakar forskning inom flera områden. Målet är att öka kunskapen om forskning hos rektorer och lärare, så att de kan dra nytta av och använda forskningsresultaten i praktiken. Vi samarbetar med olika universitet och högskolor där forskningen bedrivs.

Forskning för klassrummet - vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken.

I den här kunskapsöversikten har Skolverket samlat klassrumsnära rön som diskuterats flitigt på senare år. Översikten ger inga färdiga metoder eller arbetssätt utan är tänkt att ge en riktning och inspirera till ett forskningsbaserat arbetssätt. Utgångspunkten är att en skicklig lärare, rektor eller annan person i skolans verksamhet är en professionell aktör som utifrån både sina erfarenheter och kunskaper väljer genomtänkta strategier i en given situation.

Bedömningsstöd

Syftet med bedömningsstöden är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Till skillnad från de nationella proven är bedömningsstöden inte obligatoriska för skolan att använda.

Om styrkedjan - Från huvudmannen till klassrummet

Från huvudmannen till klassrummet - rapporten innehåller en presentation och analys av Skolinspektionens arbete under åren 2009-2014. Rapporten innehåller en redovisande del och en analyserande i vilken vi tittar närmare på lärarnas undervisning, rektors ledarskap och huvudmannens ansvarstagande.

Om styrkedjan - Skolinspektionens granskning av 36 huvudmän

Skolinspektionens granskning av 36 huvudmän, alltså kommuner, företag och andra som driver skolor, visar att de flesta behöver fokusera mer på de nationella målen för skolan. De behöver också bli bättre på att följa upp och analysera resultat och utifrån det utveckla skolorna. I rapporten finns exempel på faktorer som är gemensamma för de huvudmän som styr och stödjer skolorna framgångsrikt.

Om styrkedjan - Kolla din styrkedja!

Kolla din styrkedja! är ett enkelt och användbart verktyg för att reflektera över hur de olika aktörerna i styrkedjan kan samspela.

Om huvudmannens styrning

Skolinspektionen har granskat hur 30 kommuner med stora socioekonomiska skillnader arbetar för att motverka segregationens negativa effekter på resultaten i skolan. Granskningen visar att de flesta av kommunerna kan utveckla detta arbete. I rapporten finns exempel på hur olika kommuner fördelat sina resurser och på åtgärder som lett till bättre resultat för såväl barn och elever som hela skolor och kommuner.

Om rektorns styrning

Många huvudmän behöver, i dialog med rektorerna, försäkra sig om att rektorerna har goda förutsättningar att arbeta som pedagogiska ledare. Det visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rektors ledarskap 2012. Den visar också på tre utvecklingsområden för rektorerna: Ledning för framgångsrik undervisning, tydliga roller och processer samt ledning av utvecklingsarbetet.

Om rektorns styrning: Rektors ledarskap (2010)

Rektors ledarskap (2010) - rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan det övergripande ansvaret för att skolans verksamhet som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rapporten lyfter exempel på olika aspekter i framgångsrikt ledarskap, men lyfter också fram områden som behöver åtgärdas eller stärkas.

Om rektorns styrning: Måluppfyllelse

I det målstyrda system som präglar svenskt skolväsende finns en stor tillit till att de professionella, rektorerna och lärarna, söker de bästa lösningarna för att elever ska nå hög måluppfyllelse. I ansvaret för resultaten inbegrips en skyldighet att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella kunskapsmålen. Skolinspektionen har i denna granskning undersökt hur väl detta fungerar på 40 skolor spridda över landet

Ett urval av granskningar som Skolinspektionen har gjort sedan 2013: Grundskolan - Historia:

Skolinspektionen har granskat om historieundervisningen i årskurs 7-9 skapar samband mellan olika tidsdimensionerna dåtid, nutid och framtid. Granskningen visar att eleverna inte får tillräckliga möjligheter att reflektera över sin egen roll i historien och hur historia kan användas i exempelvis politiska syften. Andra delar av undervisningen håller däremot hög kvalitet.

Ett urval av granskningar som Skolinspektionen har gjort sedan 2013: Grundskolan - Teknik:

Skolinspektionen har granskat teknikundervisningen i 22 grundskolor. Granskningen visar att teknikämnet många gånger har en undanskymd plats och att undervisningens kvalitet behöver förbättras på flera sätt, bland annat för att bli mer relevant och intressant för eleverna.

Ett urval av granskningar som Skolinspektionen har gjort sedan 2013: Gymnasiet - Yrkesprogram:

Skolinspektionen har granskat undervisningen på de fem yrkesprogram som har uppvisat störst problem med studieavbrott. På 60 av de 64 skolor som ingår i granskningen behöver man utveckla sitt arbete för att minska risken för avhopp. Granskningen visar också på flera framgångsfaktorer för att hjälpa eleverna att fullfölja yrkesutbildningen.

Ett urval av granskningar som Skolinspektionen har gjort sedan 2013: Gymnasiet - Yrkesprogram - APL:

Skolinspektionen har i en fördjupad tillsyn granskat det arbetsförlagda lärandet (APL) inom yrkesprogrammen. Resultaten visar att skolorna bland annat måste förbättra arbetet med att informera och förbereda handledarna på deras uppdrag och också förbereda eleverna på vad det arbetsplatsförlagda lärandet innefattar.

Ett urval av granskningar som Skolinspektionen har gjort sedan 2013: Gymnasiet - Introduktionsprogrammen

Skolinspektionen har granskat utbildningen på två av introduktionsprogrammen i gymnasieskolan – yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Granskningen visar på stora skillnader i hur utbildningen anpassas efter varje elevs behov. I rapporten finns exempel på hur några elever upplever sin studiesituation. Där finns också exempel på vad man kan tänka på för att skapa en utbildning som utgår från varje elev.

Ett urval av granskningar som Skolinspektionen har gjort sedan 2013: Gymnasiet - Lärlingsutbildning

Granskningen visar på stora skillnader i kvalitet mellan skolorna och att gymnasieskolorna i många fall är ovana vid att handskas med den flexibilitet som lärlingsutbildningen kräver. Därför behöver samarbetet med arbetslivet utvecklas ytterligare för att öka engagemanget och därmed kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet.

Ett urval av granskningar som Skolinspektionen har gjort sedan 2013: Gymnasiet - Vuxenutbildning

Det blir allt viktigare med en utbildning på gymnasienivå eller högre för att få arbete. Då spelar vuxenutbildningen en viktig roll. Skolinspektionen har granskat kvaliteten på distansutbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasienivå i 18 kommuner. Granskningen visar att utbildningen behöver utvecklas inom flera områden.

Ett urval av granskningar som Skolinspektionen har gjort sedan 2013: Gymnasiet - Förskoleklass

Många pedagoger i förskoleklass skapar en trygg, stödjande och uppmuntrande miljö för sina elever. Men de får ofta lägga upp arbetet själva, utan tydlig ledning från rektor och styrdokument. Det visar Skolinspektionens granskning av undervisningen i förskoleklass på 20 skolor.

Skolenkäten

Skolinspektionen genomför regelbundet Skolenkäten, som riktar sig till elever, pedagogisk personal och vårdnadshavare. Här kan du söka efter rapporter för en viss skola.

Nyanlända elever och skolans uppdrag

Klicka här för att se youtubefilmen.

Rätten till likvärdig utbildning och stöd är lika för alla elever. Utbildningen för nyanlända elever varierar såväl mellan som inom skolor. Vad kan och behöver skolorna göra för att ge nyanlända elever en utbildning efter deras behov och förutsättningar? Och hur kan skolorna även se och ta tillvara på de möjligheter som följer?

Föreläsare: Andrés Brink Pinto, utredare Skolinspektionen, Åsa Strand, undervisningsråd Skolverket.

Visa material Dölj material

Nyanlända elever - presentationen

Denna presentation är det material som visades på konferensen.

Nyanlända

Här finns information och stöd för att kommuner, fristående huvudmän och skolor ska kunna ge nyanlända elever en bra utbildning. Med några få undantag gäller samma bestämmelser för nyanlända elever som för alla andra elever i skolan.

Redovisning av plan för genomförande av insatser

Redovisning av plan för genomförande av insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska.

Utbildningen för nyanlända elever 2014

Skolinspektionen har följt undervisningen för nyanlända elever i 10 skolor. Granskningen visar att det är viktigt att kartlägga varje elevs kunskaper och att anpassa undervisningen efter resultatet. Det är också viktigt med en gemensam strategi på skolan för att ge de nyanlända en så bra start som möjligt.

Nyanlända elever: Frågor för reflektion

Frågor för reflektion riktade till i första hand rektorer och lärare. Syftet är att bidra till kvalitetsutveckling och, när det behövs, förändra arbets- och förhållningsätt i det dagliga arbetet.

Framgångsfaktorer i undervisningen av nyanlända elever

Information som riktar sig direkt till skolhuvudman och rektor om framgångsfaktorer som är viktiga för nyanlända elevers lärande.

Frågor & svar om utbildning för nyanlända och asylsökande elever

Just nu ställs stora krav på kommuner att med kort varsel ta emot nyanlända barn och unga på ett bra sätt. Här svarar Skolinspektionen på några av de frågor som vi fått med anledning av detta. Sidan uppdateras när ny information ges.

Valbara parallella föreläsningar

Varje föreläsning hölls två gånger. Deltagarna valde två av dessa föreläsningar.  

1. Det lokala kvalitetsarbetet och utvecklingen av skolan

Klicka här för att se youtubefilmen.

I huvudmannens och rektorns ansvar ligger att skapa förutsättningar för ett gott utvecklingsarbete där verksamhet och utbildning planeras, följs upp och utvecklas i förhållande till de nationella målen. En förutsättning för att kunna skapa en verksamhet där varje elev utvecklas och känner sig trygg är att det råder en dialog mellan skolans olika funktioner och hög tilltro till varandras kompetenser. Vilken kunskap behöver en huvudman ha och hur får man den? Föreläsningen ger en aktuell bild av de utmaningar och möjligheter Skolinspektionen och Skolverket ser och vad de ansvariga kan göra för att utveckla sitt arbete.

Moderator: Robin Lapidus, senior rådgivare på Skolinspektionen
Skolinspektionen: Lars Wallinder, utredare Stockholm
Skolverket: Ulrika Lundqvist, enhetschef förskole- och grundskoleenheten

Visa material Dölj material

Det lokala kvalitetsarbetet - presentationen

Denna presentation är det material som visades på konferensen.

Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete

Allmänna råden om systematiskt kvalitetsarbete riktar sig till huvudmän, förskolechefer och rektorer. De gäller för samtliga skolformer och fritidshemmet. Syftet med råden är att ge vägledning till huvudmäns, förskole- och skolenheters systematiska kvalitetsarbete för en ökad måluppfyllelse.

Allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen.

De allmänna råden med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen gäller för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. De har tagits fram för att stödja lärare, rektorer och huvudmän i arbetet med hur de nya skolförfattningarna bör hanteras i den pedagogiska praktiken. Materialet behandlar de fem centrala områdena för en strukturerad undervisning: planering, genomförande, kunskapsbedömning och betygssättning, uppföljning och dokumentation.

Uppföljning utvärdering utveckling inom förskolan

Med hjälp av pedagogisk dokumentation kan man arbeta med att följa upp, utvärdera och utveckla förskolans verksamhet. Stödmaterialet beskriver bl.a. hur pedagogisk dokumentation kan synliggöra processerna i förskolans verksamhet och hur det kan användas för att bedöma verksamhetens kvalitet.

Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete

Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivas både på huvudmannanivå och på förskole- och skolenhetsnivå. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. Huvudmannen ska, som ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen, även se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå.

BRUK

BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt i de nationella styrdokumenten.

SIRIS

SIRIS är en webbplats där vi har samlat information om skolors kvalitet och resultat. Det är Skolverkets sätt att göra den information som vi samlat in eller själv producerat om skolors verksamhet och resultat mer tillgänglig. SIRIS står för Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsInformationsSystem.

Från huvudmannen till undervisningen

Om vikten av en väl fungerande styrkedja mellan huvudman, rektor och lärare för väl fungerande skolverksamheter. Här finns stöd för att reflektera över den egna verksamheten och hur den lokala styrkedjan kan stärkas.

Navet i skolornas utvecklingsarbete

Det systematiska kvalitetsarbetet spelar en avgörande roll i skolornas utvecklingsarbete. Här beskrivs, med hjälp av två fiktiva exempel, hur olika två skolor kan utvecklas – trots att de har liknande förutsättningar.

Rektors ledarskap 2012

Många huvudmän behöver, i dialog med rektorerna, försäkra sig om att rektorerna har goda förutsättningar att arbeta som pedagogiska ledare. Det visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rektors ledarskap 2012.

Rektors ledarskap 2010

Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan det övergripande ansvaret för att skolans verksamhet som helhet inriktas på att nå de nationella målen.

2. Undervisningens kvalitet

Klicka här för att se youtubefilmen.

Skolan ska ge varje enskild elev förutsättning att nå kunskapsmålen. Men vilka är de viktigaste faktorerna för framgång i och omkring undervisningen? Och hur skapar huvudman och rektor förutsättningar för lärarna att utveckla sin undervisning så att motivation och lärande ökar för alla elever? Vad kan huvudman och rektor göra för att utveckla det kollegiala lärandet och de pedagogiska processerna i och runt undervisningen? Ta del av vad myndigheterna har sett kring detta och vilket stöd som finns att tillgå.

Moderator: Cecilia Garme, journalist
Skolverket: Niclas Westin, projektledare, verksledning
Skolinspektionen: Tommy Lagergren, avdelningschef och chef för processen regelbunden tillsyn
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM: Lena Hammar, samordnare tillgänglighet

Visa material Dölj material

Undervisningens kvalitet - presentationen

Denna presentation är det material som visades på konferensen.

Råd och vägledning på Skolinspektionen.se

Stöd för att utveckla anpassning av undervisningen

Stöd för att utveckla anpassning av undervisningen (bl.a. granskningsmetoder och frågor för reflektion).

Stöd för att utveckla arbetet med särskilt stöd

Stöd för att utveckla arbetet med särskilt stöd (bl.a. granskningsmetoder och frågor för reflektion)

Framgång i undervisningen

Sammanställning av forskning

Kolla din skola

Verktyg för självvärdering (skola, förskola, styrkedja, undervisning i teknik och historia).

Lektionsobservationer

Skolinspektionens observationsschema med instruktioner för bedömning av lektioner. Stöd för såväl huvudman, rektor, lärare och andra med kompetens att bedöma en lektion.

Skolans lokala styrkedja

Stöd för att reflektera över den egna verksamheten och hur den lokala styrkedjan kan stärkas.

Navet i skolornas utvecklingsarbete

Det systematiska kvalitetsarbetet spelar en avgörande roll i skolornas utvecklingsarbete. Samtidigt ser Skolinspektionen ofta brister i detta arbete. I skriften ”Navet i skolornas utvecklingsarbete” beskriver vi med hjälp av två fiktiva exempel hur olika två skolor kan utvecklas – trots att de har liknande förutsättningar.

Stöd för skolans utvecklingsarbete

Skolutveckling är en ständigt pågående lokal process som syftar till att varje elev och barn ska utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen. Här hittar du stöd för skolans utvecklingsarbete med undervisning, kvalitetsarbete, värdegrund, vägledning, nyanlända, elevhälsan, hållbar utveckling, it i skolan och forskning med mera. Du hittar även Skolverkets statsbidrag.

Kompetens och fortbildning

Skolutveckling är en ständigt pågående lokal process som syftar till att varje elev och barn ska utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen. Här hittar du stöd för skolans utvecklingsarbete med undervisning, kvalitetsarbete, värdegrund, vägledning, nyanlända, elevhälsan, hållbar utveckling, it i skolan och forskning med mera. Du hittar även Skolverkets statsbidrag.

Allmänna råd samlingssida

Allmänna råd är rekommendationer till hur skolor och förskolor ska tillämpa förordningar och föreskrifter. Råden ska följas om skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls.

Stöd i att tolka och tillämpa bestämmelserna

Inom vissa områden har Skolverket tagit fram juridisk vägledning för att guida i de lagar, förordningar och föreskrifter som finns. I våra "Mer om...-PM" får du stöd i att tolka och tillämpa bestämmelserna

Att bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt

I lärarens roll ingår att främja, följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och syftar till att kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen.

Systematiskt kvalitetsarbete

Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att alla som arbetar i förskolan, skolan, fritidshemmet och vuxenutbildningen ska kunna ge barn och elever en likvärdig utbildning.

Värderingsverktyg

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning.

Mötas

Mötas är en temawebb som handlar om mötet mellan skolpersonal och flerspråkiga barn eller elever med funktionsnedsättning och deras vårdnadshavare.

3. Motivation och trygghet

Klicka här för att se youtubefilmen.

Föreläsningen handlar om skolan som kraft, friskfaktor och räddning. Är det möjligt att se och utmana alla elever? Går det att skapa en skola som är fri från kränkningar och som är trygg för alla? Hur kan man skapa förutsättningar för en god psykosocial arbetsmiljö för eleverna och hur blir det förebyggande och främjande arbetet en verklighet? Passet tar upp var och hur det brister i skolan samt vilket stöd för utveckling som finns att tillgå.

Moderator: Christina Månberg, chef för gymnasieenheten på Skolverket
Skolinspektionen: Lotta Kårlind, enhetschef
Skolverket: Johanna Freed, bitr. enhetschef statsbidragsenheten, och Elin Brunell, tf. bitr. chefsjurist
Barn- och elevombudet, BEO: Anooshé Ghodsi, jurist

Visa material Dölj material

Motivation och trygghet - presentationen

Denna presentation är det material som visades på konferensen.

Skolplikt och rätten till utbildning

Skolinspektionen har granskat kvaliteten i arbetet för att främja elevers närvaro och motverka frånvaro. Här finns stöd och råd inom området.

Elevhälsan på skolorna

Skolinspektionen har granskat kvaliteten på elevhälsans arbete i skolor och lyfter utvecklingsaspekter kring området.

Stödmaterial för övergångar mellan skolor och skolformer

Målsättningen med det här stödmaterialet är att ge stöd och idéer om hur förskola och skola kan arbeta för att ge barn och elever kontinuitet i sin skolgång oberoende av skolbyten.

Samverkan för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer (Socialstyrelsen)

Vägledningen ger en sammanfattande bild av kunskapsläget om samverkan utifrån forskning, utvärdering, tillsyn och systematiskt utvecklingsarbete. Socialstyrelsen beskriver också i vilka lägen samverkansavtal kan vara lämpligt att använda och föreslår hur samverkan kan utformas och integreras i det dagliga arbetet.

Utbildningen för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd

Skolinspektionen har granskat kvaliteten i de delar av de kommunala huvudmännens arbete som skapar förutsättningar för rätten till utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. Skolinspektionen belyser utvecklingsaspekter inom området.

Unga med skyddade personuppgifter, stödmaterial

Boken vänder sig till personal i förskola, skola samt till huvudmännen och ger konkreta råd om hur de kan ta emot unga med skyddade personuppgifter på ett bra sätt. Det är viktigt med system, rutiner, planering och förberedelser som ger säkerhet.

Elever som är papperslösa- rätt till en likvärdig utbildning, stödmaterial

Barn som vistas i landet utan tillstånd, som är så kallat papperslösa, har rätt till utbildning. Det här materialet handlar om hur denna rättighet kan tillgodoses och hur du kan bidra till att de får en trygg och väl fungerande utbildning.

Skolors arbete vid trakasserier och kränkande behandling

Skolinspektionen har, utifrån ett elevperspektiv, granskat skolornas arbete för att förebygga, förhindra och åtgärda kränkande behandling och trakasserier.

Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar, stödmaterial

Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar, stödmaterial

Kränkningar i skolan- analyser av problem och lösningar, antologi Skolverket

I denna antologi presenteras åtta studier kring frågor som Skolverkets Utvärdering av metoder mot mobbning 2011 gav upphov till. Studierna bygger på data från utvärderingen och har gjorts av forskare som deltog i det arbetet.

Allmänna råd med kommentarer för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

De allmänna råden gäller för alla verksamheter som regleras i skollagen och vänder sig till huvudmän, förskolechefer, rektorer och övrig personal i verksamheterna.

Vägledning för elevhälsan

I vägledningen synliggörs respektive professions ansvarsområden och områden som förutsätter samarbete och samverkan för en samlad elevhälsa.

Delaktighet för lärande

Denna kunskapsöversikt lyfter fram forskning som handlar om vad delaktighet och inflytande innebär och hur man kan arbeta med elevers inflytande över beslutsprocesser och elevaktiv undervisning.

Individualiserad undervisning i ett skolsammanhang (Skolverket o vetenskapsrådet)

Forskningsöversikten granskar individualisering som begrepp och praktik i svensk grundskola. Individualisering eller en individualiserad undervisning är inte någon ny företeelse i skolans styrdokument. Forskningsöversikten belyser hur begreppet individualisering använts i olika läroplaner och hur både elevrollen och lärarrollen har förändrats över tid.

Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i skolor runt om i landet och ger råd och vägledning och visar på framgångsfaktorer inom området.

Allmänna råd med kommentarer; Arbete med studie- och yrkesvägledning

De här allmänna råden med kommentarer fungerar som ett stöd för planering och genomförande av studie- och yrkesvägledning.

BEO, Barn- och elevombudet

Barn- och elevombudet, BEO, arbetar för att motverka kränkningar av barn och elever i skola och förskola.